Luyện nghe bài hát Underbar

Okej.. historia.. Yeah.

Hon var år, 45 kilo lätt, skinn och ben
Men spegeln äter upp det som hon ser
Lämna mig för jag orkar inte mer
Två, fingrar i halsen - hostar upp problem

så, spottar ut skam, hon lever med en
lever med en nattsvart så vidrig, men
Känns som döden knackar på man är ensam
Jag skär mig själv för att rymma den känslan

Tänk dig en massa människor som runt dig
och pekar ut alla dina fel som ett
Därför stannar jag hemma, låser in mig på
det lite tryggare - världen genom mitt fönster.

Har dåligt med pengar, kan följa trenderna
och man inte det så försvinner de flesta vännerna
sömnlös, hoppet av
första det fick så jag mår botten idag.

Ref x2:
Du är vacker som du är, du vara som du var.
Det är fel på dig, det är fel hur världen är idag
Knyt nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Har en farsa som är världens egoist
Han blev kär i alkoholen, tar sist
Jag skulle vilja säga att jag inte mig ett piss
En ensam fågel som bär på tok för kvist.

Våra liv kan tomma och iscensatta
tänk om vi redan är döda, här istället vi
det upp mig inifrån, självkänslan
i respirator så skadad och väntar

Den positiva tjejen är försvunnen
Blicken är tom, kapitel 17 är ba'
spelar spegeln ett spel mot mig?
Varför gråter livet, när alltid ler mot mig?

Hur ska jag bete mig i sammanhang,
när kroppen har panik och hjärnan spela på samma band?
Jag att jag hatar mig, är trött på att vara trött,
förför mig varje dag jag kliver upp

Ref x2:
Du är vacker som du är, du måste som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen idag
Knyt nävarna och fokusera på nåt bra
innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Det som första dagen i skolan ja, fast varje dag
nervositeten kidnappar min mage fram och
om jag kunde lita på mig själv och sluta söka
då kanske ni skulle se mig som som var lika bra

en osynlig 17-åring vore dröm
men inte på det sättet det har gått på grund
mig inte sitta själv idag igen
låt mig inte möta tankar som följer mig hem

blickarna i är som knivhugg i låren
det är sånt som mig att överväga resan till båren
tonåren, som skulle vara bra
varför de på mig när mobbarna får vara kvar?

Men jag förstår dem, det måste vara fel
det måste va' mitt äckliga jag som mig i spel
det finns ingenting som går upp, går ner
bäst jag smyger in på och skriver mitt brev.

Ref x2:
Du är vacker som du är, du vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här
båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst vet dom om att dom har fel och du är underbar.