Okej.. historia.. Yeah.
Hon var år, 45 kilo lätt, skinn och ben Men spegeln upp det positiva som hon ser Lämna mig ifred för jag inte mer Två, i halsen - hostar upp mina problem
så, spottar ut skam, hon lever med en lever med en nattsvart så vidrig, men Känns som döden på när man är ensam Jag skär mig för att rymma ifrån den känslan
dig en massa människor som samlas runt dig och ut alla dina fel som ett mönster Därför stannar jag hemma, låser in mig på det känns lite tryggare - världen mitt fönster.
Har med pengar, kan inte följa trenderna och gör man inte det så de flesta vännerna sömnlös, hoppade av första chansen det fick så jag botten idag.
Ref x2: Du är vacker som du är, du måste som du var. Det är knappast fel på dig, det är fel hur är idag Knyt båda nävarna och på nåt bra för inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.
Har en som är världens största egoist Han kär i alkoholen, tar familjen sist Jag skulle vilja säga att jag inte mig ett piss En ensam fågel som på tok för stor kvist.
Våra liv kan kännas och iscensatta tänk om vi redan är döda, här istället vi det upp mig inifrån, självkänslan ligger i så skadad och väntar
Den positiva lilla är försvunnen är tom, kapitel 17 är ba' mörker Varför spelar spegeln ett mot mig? Varför gråter livet, när döden ler mot mig?
Hur ska jag mig i sociala sammanhang, när kroppen har panik och hjärnan spela på samma band? Jag hatar att jag hatar mig, är på att vara trött, ensamheten förför mig varje dag jag upp
Ref x2: Du är vacker som du är, du vara som du var. Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här båda nävarna och fokusera på nåt bra för inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.
Det känns som första dagen i ja, fast varje dag nervositeten kidnappar min mage och tillbaks om jag kunde lita på mig själv och sluta söka då kanske ni se mig som någon som var lika bra
en osynlig 17-åring vore allas men inte på det det skeppet har gått på grund låt mig inte sitta idag igen låt mig inte möta mina som följer mig hem
blickarna i korridoren är som knivhugg i det är sånt som får mig att överväga resan båren tonåren, som skulle något bra varför flyttar de på mig när får vara kvar?
Men jag förstår dem, det måste mitt fel det va' mitt äckliga jag som sätter mig i spel det finns ingenting som upp, allting går ner bäst jag in på rummet och skriver mitt brev.
Ref x2: Du är vacker som du är, du vara som du var. Det är fel på dig, det är fel i världen här idag båda nävarna och fokusera på nåt bra för innerst vet dom om att dom har fel och du är underbar.