Luyện nghe bài hát Underbar

Okej.. historia.. Yeah.

Hon var sjutton år, 45 kilo lätt, och ben
Men äter upp det positiva som hon ser
Lämna mig för jag orkar inte mer
Två, fingrar i halsen - hostar upp problem

så, ut skam, hon lever med en fiende
med en nattsvart känsla så vidrig, men
Känns som knackar på när man är ensam
Jag skär mig själv för att rymma ifrån den

dig en massa människor som samlas runt dig
och ut alla dina fel som ett mönster
Därför jag hemma, låser in mig på rummet
det känns tryggare - världen genom mitt fönster.

Har med pengar, kan inte följa trenderna
och gör man det så försvinner de flesta vännerna
sömnlös, hoppade av
chansen det fick så jag mår botten idag.

Ref x2:
Du är vacker som du är, du måste som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel hur är idag
båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Har en farsa som är världens egoist
Han blev kär i alkoholen, tar familjen
Jag skulle vilja säga att jag bryr mig ett piss
En ensam fågel som på tok för stor kvist.

Våra liv kan tomma och iscensatta
tänk om vi redan är döda, här istället vi
det äter upp mig inifrån,
ligger i respirator så skadad och

Den positiva lilla är försvunnen
Blicken är tom, kapitel 17 är ba'
Varför spelar spegeln ett mot mig?
Varför gråter livet, när döden alltid ler mot

Hur ska jag bete mig i sammanhang,
när kroppen har panik och hjärnan spela på samma band?
Jag att jag hatar mig, är trött på att vara trött,
ensamheten förför mig dag jag kliver upp

Ref x2:
Du är vacker som du är, du vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här
Knyt nävarna och fokusera på nåt bra
innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Det känns som första dagen i skolan ja, varje dag
nervositeten min mage fram och tillbaks
om jag kunde lita på mig själv och sluta söka
då kanske ni skulle se mig som som var lika bra

en osynlig 17-åring vore dröm
men inte på det det skeppet har gått på grund
låt mig inte sitta idag igen
låt mig inte möta tankar som följer mig hem

i korridoren är som knivhugg i låren
det är sånt som får mig att överväga till båren
tonåren, som skulle något bra
varför flyttar de på mig när får vara kvar?

Men jag förstår dem, det måste vara fel
det måste va' mitt jag som sätter mig i spel
det ingenting som går upp, allting går ner
bäst jag smyger in på och skriver mitt brev.

Ref x2:
Du är som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här
Knyt båda nävarna och fokusera på bra
för inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.