Okej.. historia.. Yeah.
Hon var år, 45 kilo lätt, skinn och ben Men äter upp det positiva som hon ser Lämna mig ifred jag orkar inte mer Två, i halsen - hostar upp mina problem
så, spottar ut skam, hon lever med en med en nattsvart känsla så vidrig, men Känns som knackar på när man är ensam Jag skär mig själv för att rymma den känslan
Tänk dig en massa människor som samlas dig och ut alla dina fel som ett mönster Därför stannar jag hemma, in mig på rummet det känns lite tryggare - genom mitt fönster.
Har dåligt med pengar, kan inte följa och gör man det så försvinner de flesta vännerna sömnlös, hoppet av chansen det fick så jag mår botten idag.
Ref x2: Du är som du är, du måste vara som du var. Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är Knyt nävarna och fokusera på nåt bra för innerst vet dom om att dom har fel och du är underbar.
Har en som är världens största egoist Han blev kär i alkoholen, tar familjen Jag skulle vilja säga att jag bryr mig ett piss En ensam som bär på tok för stor kvist.
liv kan kännas tomma och iscensatta tänk om vi redan är döda, här vi straffas det äter upp mig inifrån, ligger i respirator så skadad och
Den positiva tjejen är försvunnen är tom, kapitel 17 är ba' mörker Varför spelar spegeln ett spel mot Varför gråter livet, när döden ler mot mig?
Hur ska jag mig i sociala sammanhang, när kroppen har panik och hjärnan vill spela på band? Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att trött, förför mig varje dag jag kliver upp
Ref x2: Du är vacker som du är, du vara som du var. Det är fel på dig, det är fel i världen här idag båda nävarna och fokusera på nåt bra för inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.
Det känns som första dagen i ja, fast varje dag nervositeten kidnappar min mage fram och om jag kunde lita på mig själv och söka svar då kanske ni skulle se mig som som var lika bra
en osynlig 17-åring vore allas men inte på det sättet det skeppet har på grund låt mig inte sitta själv igen låt mig möta mina tankar som följer mig hem
i korridoren är som knivhugg i låren det är sånt som får mig att överväga till båren tonåren, som vara något bra varför de på mig när mobbarna får vara kvar?
Men jag dem, det måste vara mitt fel det måste va' mitt äckliga jag som mig i spel det finns ingenting som upp, allting går ner bäst jag smyger in på rummet och mitt brev.
Ref x2: Du är vacker som du är, du vara som du var. Det är knappast fel på dig, det är fel i världen idag Knyt båda nävarna och på nåt bra för innerst vet dom om att dom har fel och du är underbar.