Ur Djupet

Frbannad och glmd
Evigheten, ensamheten
Jag tog mina steg
Sista men frsta

Tusen och trettio steg
Mot jordkrnans brinnande valv
Den skalv, den skalv

D visade sig, modern i djupet
S dold, s hemlig
Om henne jag talt ej mer
Ty om moderns visdom sjunga
Inte en levande sjl

Ur vad jag trott
Min undergng bliva, jag steg och knde kyla
Ett ljus s lngtat
Ett ljus s ljuvt

Jag sprang ner en lg
Under manens skra
Drack dess livssaft s het
Som djupjordens gld
Den brnde mitt svalg

Ilskan klste och mitt hjrta brann
Hmndens tid kommit

Ty blod fr blod
Var hmndens hamn
D ristade jag mitt skinn
Med urgudens namn

Med urgudens namn

Jag sprang ner en lg.
Under manens skra.
Drack dess livssaft sa het.
Som djupjordens gld.
Den brnde mitt svalg.