Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu ängarna av sommarns alla blommor.
Nu bin, och fåglar sjunger överallt.
Nu stryker vinden trädens höga kronor
men i min trädgård är det visset, och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, och snårigt
och lika hopplöst grått och som i mitt bröst.
Därute det av sommarns alla dofter.
är det sommar, men här inne är det höst.

Jag levde här med dig och mina katter
ett liv i synd och omsorg att bli frälst.
med min karaktär, för jag har aldrig
förmott att säga nej till som helst.
Och aldrig nekat mig det ena andra,
och levat livet, jag krossades en dag.
Det börja med att du mig med en annan,
en som du sa var mycket än jag.

Vårt gräl tog veckor, ropen med gråten
och jag blev jämförd med din fina vän
Tills du bekände att hon givit dig på
Då det dödstyst här i trädgården igen!
Ifrån den stunden var den kvinnan dubbelt
Hon hade lekt med dig, med oss ett litet
Och ja jag kände det som även jag var
Jag slåss, och gick mot mitt livs nederlag

Jag kom med hammaren beredd min kappa
hon kom ut i sidenpumps och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så vi prata!
Jag bara stammade, nu jag inte vad...
Och jag blev bjuden på likör och
och inte få mig till att säga nej!
Och när vi skiljdes var vi bästisar och
och jag tog saker som du glömt med hem dig!

Jag går omkring i mitt pompej, i bland
och jag runt i resterna utav vårt liv
Men du aldrig ge mig pikar om sekiner
och skall du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det skall vi binda vackra kransar
och ta vårt liv och mina som de är.
Och trots all kärleksbrist och och fransar
Dig skall jag älska ut, dig har jag kär!