Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu ängarna av sommarns alla blommor.
Nu bin, och fåglar sjunger överallt.
Nu stryker vinden trädens höga kronor
men i min trädgård är det visset, och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, och snårigt
och hopplöst grått och trist som i mitt bröst.
Därute det av sommarns alla dofter.
Där är det sommar, men här är det höst.

Jag levde lycklig här med dig och katter
ett liv i synd och omsorg att bli frälst.
Försonad med min karaktär, för jag har
förmott att säga nej någonting som helst.
Och aldrig nekat mig det ena andra,
och levat livet, tills jag en dag.
Det börja med att du mig med en annan,
en som du sa var mycket än jag.

gräl tog veckor, ropen blandades med gråten
och jag grundligt jämförd med din fina vän
du bekände att hon givit dig på båten
Då blev det här i trädgården igen!
Ifrån den stunden var den kvinnan hatad
Hon hade med dig, med oss ett litet slag
Och ja jag det som även jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot livs nederlag

Jag kom med hammaren beredd min kappa
hon kom ut i sidenpumps och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en så får vi prata!
Jag stammade, nu minns jag inte vad...
Och jag blev bjuden på likör och
och kunde inte få mig till att nej!
Och vi skiljdes var vi bästisar och bundis
och jag tog saker som du med hem till dig!

Jag går omkring i mitt pompej, i bland
och jag traskar runt i resterna utav liv
Men du aldrig ge mig pikar om sekiner
och skall du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det gamla skall vi binda vackra
och ta vårt liv och mina som de är.
Och trots all kärleksbrist och och fransar
Dig skall jag älska ut, dig har jag kär!