Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu lyser ängarna av alla blommor.
Nu surrar bin, och fåglar överallt.
Nu stryker vinden genom trädens höga
men i min trädgård är det visset, och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, fult och
och lika hopplöst grått och trist som i bröst.
Därute doftar det av sommarns dofter.
Där är det sommar, men här är det höst.

Jag levde lycklig här med dig och katter
ett liv i synd och omsorg att bli frälst.
med min karaktär, för jag har aldrig
förmott att nej till någonting som helst.
Och aldrig mig det ena eller andra,
och levat livet, jag krossades en dag.
Det med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var mycket än jag.

gräl tog veckor, ropen blandades med gråten
och jag blev grundligt jämförd med din vän
Tills du att hon givit dig på båten
Då blev det här i trädgården igen!
Ifrån den stunden var den kvinnan dubbelt
Hon lekt med dig, med oss ett litet slag
Och ja jag kände det som jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot mitt livs

Jag kom med hammaren beredd min kappa
När hon kom ut i och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en så får vi prata!
Jag bara stammade, nu minns jag vad...
Och jag blev bjuden på och cigarriller
och kunde inte få mig att säga nej!
Och när vi skiljdes var vi bästisar och
och jag tog saker som du med hem till dig!

Jag går omkring i mitt pompej, i ruiner
och jag traskar runt i resterna utav liv
Men du skall ge mig pikar om sekiner
och aldrig skall du bli en tidsfördriv!
Nej, åt det gamla vi binda vackra kransar
och ta vårt liv och mina som de är.
Och trots all och trasighet och fransar
Dig skall jag älska ut, dig har jag kär!