Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu ängarna av sommarns alla blommor.
Nu surrar bin, och fåglar överallt.
Nu stryker vinden genom höga kronor
men i min trädgård är det visset, och kallt.
är det risigt och förvuxet, fult och snårigt
och lika hopplöst grått och trist som i bröst.
doftar det av sommarns alla dofter.
Där är det sommar, men här är det höst.

Jag levde lycklig här med dig och katter
ett liv i synd och utan att bli frälst.
Försonad med min karaktär, jag har aldrig
förmott att säga nej någonting som helst.
Och aldrig nekat mig det ena andra,
och levat livet, tills jag en dag.
Det med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var mycket än jag.

Vårt gräl tog veckor, ropen blandades med
och jag blev grundligt jämförd med din vän
Tills du bekände att hon dig på båten
Då det dödstyst här i trädgården igen!
Ifrån den stunden var den kvinnan hatad
Hon hade lekt med dig, med oss ett litet
Och ja jag det som även jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot mitt livs

Jag kom med beredd under min kappa
hon kom ut i sidenpumps och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så vi prata!
Jag bara stammade, nu minns jag vad...
Och jag blev bjuden på och cigarriller
och kunde inte få mig att säga nej!
Och när vi var vi bästisar och bundis
och jag tog saker som du med hem till dig!

Jag går omkring i pompej, i bland ruiner
och jag traskar runt i resterna utav liv
Men du skall ge mig pikar om sekiner
och aldrig skall du bli en tidsfördriv!
Nej, åt det gamla skall vi binda kransar
och ta vårt liv och mina som de är.
Och all kärleksbrist och trasighet och fransar
Dig jag älska livet ut, dig har jag kär!