Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu lyser av sommarns alla blommor.
Nu bin, och fåglar sjunger överallt.
Nu stryker vinden genom trädens höga
men i min trädgård är det visset, och kallt.
är det risigt och förvuxet, fult och snårigt
och lika hopplöst grått och trist som i bröst.
doftar det av sommarns alla dofter.
Där är det sommar, men inne är det höst.

Jag levde lycklig här med dig och katter
ett liv i synd och utan att bli frälst.
med min karaktär, för jag har aldrig
förmot att säga nej någonting som helst.
Och inte nekat mig det ena andra,
och levat livet, jag krossades en dag.
Det börja med att du mig med en annan,
en som du sa var finare än jag.

Vårt gräl tog veckor, blandades med gråten
och jag grundligt jämförd med din fina vän
Tills du bekände att hon dig på boten
Då blev det dödstyst i trädgården igen!
Ifrån den stunden blev den kvinnan hatad
Hon hade lekt med dig, med oss ett litet
Och jag kände det som även jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot livs nederlag

Jag kom med hammaren under min kappa
hon kom ut i sidenscarf och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så vi prata!
Jag bara stammade, nu minns jag vad...
Och jag blev bjuden på likör och
och kunde få mig till att säga nej!
Och när vi skiljdes var vi bästisar och
och jag tog saker som du med hem till dig!

Jag går omkring i mitt pompej, i bland
och jag trampar runt i utav vårt liv
Men du aldrig ge mig pikar om sekiner
och skall du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det skall vi binda vackra kransar
och ta vårt liv och katter som de är.
Och trots all kärleksbrist och och fransar
Dig skall jag älska ut, dig har jag kär!