Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu lyser av sommarns alla blommor.
Nu surrar bin, och fåglar överallt.
Nu stryker vinden genom höga kronor
men i min trädgård är det visset, och kallt.
Här är det och förvuxet, fult och snårigt
och lika grått och trist som i mitt bröst.
doftar det av sommarns alla dofter.
Där är det sommar, men inne är det höst.

Jag levde lycklig med dig och mina katter
ett liv i och utan omsorg att bli frälst.
Försonad med min karaktär, jag har aldrig
att säga nej till någonting som helst.
Och nekat mig det ena eller andra,
och levat livet, tills jag en dag.
Det börja med att du mig med en annan,
en som du sa var mycket än jag.

gräl tog veckor, ropen blandades med gråten
och jag blev grundligt med din fina vän
Tills du bekände att hon dig på boten
Då blev det dödstyst i trädgården igen!
Ifrån den stunden blev den dubbelt hatad
Hon hade med dig, med oss ett litet slag
Och jag kände det som även jag var ratad
Jag slåss, och gick mot mitt livs nederlag

Jag kom med beredd under min kappa
När hon kom ut i och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en så får vi prata!
Jag stammade, nu minns jag inte vad...
Och jag blev bjuden på likör och
och kunde inte få mig att säga nej!
Och när vi skiljdes var vi bästisar och
och jag tog som du glömt med hem till dig!

Jag går omkring i mitt pompej, i bland
och jag trampar runt i utav vårt liv
Men du aldrig ge mig pikar om sekiner
och skall du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det gamla vi binda vackra kransar
och ta vårt liv och katter som de är.
Och all kärleksbrist och trasighet och fransar
Dig skall jag livet ut, dig har jag kär!