Luyện nghe bài hát Trubbel

Nu ängarna av sommarns alla blommor.
Nu bin, och fåglar sjunger överallt.
Nu stryker vinden trädens höga kronor
men i min trädgård är det visset, och kallt.
Här är det risigt och förvuxet, fult och
och lika hopplöst grått och trist som i bröst.
Därute doftar det av alla dofter.
är det sommar, men här inne är det höst.

Jag levde lycklig med dig och mina katter
ett liv i och utan omsorg att bli frälst.
med min karaktär, för jag har aldrig
förmot att säga nej till som helst.
Och inte mig det ena eller andra,
och livet, tills jag krossades en dag.
Det med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var mycket än jag.

Vårt gräl tog veckor, ropen blandades med
och jag blev grundligt jämförd med din fina
Tills du bekände att hon dig på boten
Då blev det dödstyst här i igen!
den stunden blev den kvinnan dubbelt hatad
Hon hade lekt med dig, med oss ett litet
Och tänkt jag kände det som även jag var
Jag ville slåss, och gick mot mitt nederlag

Jag kom med hammaren beredd under min
hon kom ut i sidenscarf och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så vi prata!
Jag bara stammade, nu jag inte vad...
Och jag blev bjuden på och cigarreller
och inte få mig till att säga nej!
Och vi skiljdes var vi bästisar och bundis
och jag tog saker som du glömt med hem dig!

Jag går omkring i pompej, i bland ruiner
och jag trampar runt i resterna utav liv
Men du skall aldrig ge mig pikar om
och aldrig du bli en annans tidsfördriv!
Nej, åt det skall vi binda vackra kransar
och ta liv och mina katter som de är.
Och trots all och trasighet och fransar
Dig jag älska livet ut, dig har jag kär!