när det känns som du har väntat sedan du var på att någonting ska hända, på närkontakt av nått när det känns som om du allt, sagt allt men inte får några svar det känns som om ditt bästa inte är tillräckligt bra när fördämningarna brister och du håller tillbaka en stor när verkligheten skakar och det flyter svart snö i blod
dom säger allt kommer bli för tiden läker alla sår det är propaganda från järnridån
känner ni som jag sträck upp era (det är än du och jag) som förlorat nått vi i elden (fler än du och jag) som för oss själva i mörkret (som om det inte fanns morgondag) jag vill inte vara ensam, men vem vara ensam?
och det här är mardröm, det är ingen fas det här är nått som händer dag det känns som om vi vaknat i någon sorts skymningsland vi är döda, stapplar fram hand i hand och vill leda, men vi följer ändå blint i ljuset små skärmar kryper rädslan långsamt in över gatorna och torgen när butikerna har uppför vägen, genom fönster och ner i vår ni som jag, sträck upp era händer (det är än du och jag) som nått vi äskar i elden (fler än du och jag) som för oss själva i mörket (som om det fanns någon morgondag)
dom säger är en drog jag tar vilken skit som helst men om kärlek är en drog är det ingen för mig du är du jag är i, ja jag känner ju som dig jag älskar pengar, dina pengar älskar mig jag älskar dina pengar, vem inte vara rik jag vill resa och se världen, vem ha ett vanligt liv men älskar bara pengarna, för pengar mig fri
ta mig till nu
o känner du dig (det är än du och jag) som någon vi äskar i elden (fler än du och jag) som för oss själva i mörket (som om det fanns någon morgondag) jag vill inte vara ensam, men vem vill ensam