Luyện nghe bài hát Strövtåg I Hembygden

Det är skimmer i molnen och i sjön,
det är över stränder och näs
och omkring mig den härliga skogen grön
bakom ängarnas gräs.

Och med sommar och skönhet och
står min hembygd och mig glad,
var mig hälsad! - Men var är min gård,
det är bakom lönnarnas rad.

Det är tomt, det är bränt, det är och kalt,
där den låg, ligger bar,
men däröver minnet med vinden så svalt,
och det minnet är som är kvar.

Och det är som jag en gavel stå vit
och ett stå öppet däri,
som piano det ljöd och en bit
av en med fin melodi.

Och det är som det vore min röst,
när han ännu var och ung,
innan blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad sorgsen och tung.

Det är tomt, det är bränt, jag vill mig ned
invid sjön att höra has tal
om det gamla, som gått, tiden led,
om det i Alsterns dal.

Och sitt sorgsna och sorlande han slår,
men så som det blott vore drömt:
"Det är kastat för sedan tjugo långa år,
det är dött och och glömt.

Där du kära gestalter och minns,
där står tomheten och kal,
och min eviga vaggsång är som finns kvar
av det gamla i dal.