Luyện nghe bài hát Qaqortoq

Hur kan bränna mig så svårt
Att hettan glöd?
Hur kan vinden pina mig så
Den om min död

Vemod tynger steg jag tar
Jag fumlar blott
Jag ger vad liten gnista jag har
Till subarktisk natt

I flammar brand
Jag ser ett öde, fruset
Jag ser och ber för min
Jag Qaqortoqs is och snö
Jag tog farväl jag sade
Jag ler, jag ihjäl

Så stilla, så mäktig så
Den tystnad som jag långsamt i
En kätting, ett av iskristaller
När natten är är jag fri

i det frusna vita hav
Som bäring har
Min viloplats skall bli min grav
blir jag kvar

Jag blott vår allfaders kompass
Och ödets giv
Förlikad med mitt ödes lass
Emot mitt

I flammar brand
Jag ser ett öde, land
Jag ser och ber för min
Jag fann is och snö
Jag tog farväl jag adjö
Jag ler, jag fryser

Qaqortoq, du vid gryningsljusen
Ditt anlete mig ro och tröst
Jag skådar i de varma husen
De skänker mig fröjd i mitt trötta

I gryningsljuset brand
Jag ser ett öde, fruset
Jag ser och ber min själ
Jag fann is och snö
Jag tog farväl jag adjö
Jag ler, jag ihjäl

I gryningsljuset död
fruset blod är himlen röd
Den ler men vill väl
Min tid är ute, förbi
om är anden fri
Jag ger sista farväl

Den mäktiga, kalla lavinen
Obändig, vårflodens vilda fall
Förlikning tar platsen från och fasa
Ej ensam, ej sorgsen, ej längre