Luyện nghe bài hát Qaqortoq

Hur kan bränna mig så svårt
Att hettan liknar
Hur kan vinden mig så hårt?
Den om min död

Vemod varje steg jag tar
Jag fumlar tafatt
Jag ger vad liten gnista jag har
grym subarktisk natt

I gryningsljuset brand
Jag ser ett öde, land
Jag ser och ber för min
Jag Qaqortoqs is och snö
Jag tog jag sade adjö
Jag ler, jag fryser

Så stilla, så mäktig så
Den tystnad som jag långsamt i
En kätting, ett fängsel av
natten är över är jag fri

Vilsen i det frusna hav
Som bäring har
Min viloplats även bli min grav
Evigt jag kvar

Jag följer blott allfaders kompass
Och lumpna giv
Förlikad med mitt tunga lass
mitt efterliv

I gryningsljuset flammar
Jag ser ett öde, land
Jag ser och ber för min
Jag Qaqortoqs is och snö
Jag tog jag sade adjö
Jag ler, jag fryser

Qaqortoq, du vid gryningsljusen
Ditt anlete skänker mig ro och
Jag skådar i de varma husen
De mig fröjd i mitt trötta bröst

I gryningsljuset brand
Jag ser ett öde, fruset
Jag ser och ber min själ
Jag fann is och snö
Jag tog farväl jag adjö
Jag ler, jag ihjäl

I gryningsljuset död
fruset blod är himlen röd
Den ler men vill väl
Min tid är ute, förbi
om är anden fri
Jag ger mitt farväl

Den mäktiga, kalla lavinen
Obändig, likt vårflodens vilda
Förlikning tar platsen från och fasa
Ej ensam, ej sorgsen, ej längre