Det är väl dom jobb som inte har nånting Som förlorade sin och sin ring Som aldrig kunde hus som drömde om en bil Och jag tog på mig mina kläder där i Och utan vänner, det var vi land Det finns jävla vapen de kan lägga i min hand man glömmer hur det doftar när man tappat sitt tal För de som tappat rösten och inte har val Det är de som inte har nån att lämna mig ifred. Det finns människor, bror som ingen vill se Och ni bor på kvarter, svär jag lever för er Ni som vet hur det e' att se nåt mer än de små smulorna som de slänger där i ja, jag på vår bror för de döda'n och jag vet att det så mycket mer vi e' dom som bara gud med
Men vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.
hopp och utan mat De som inte skydd De som har nån stat Ja man jagar sina pengar, som man sårar sin Vi e' de som aldrig passar in Och staten är som gamla hundar att blunda Ett hinder vi vill runda mätta alla ungar Det är klart jag undrar varför mamman bär på Känner hennes smärta när hon krossar gårdarna Jag tårarna, det känns som vi förlorar Vi emot vårt öde, men ingen förstod att Vi var på fel det blev en lång kamp Men när jag för alltid håller jag min brors hand Jag vet hur det känns att sova på en Att ha en spänn jag svär man tror att det e' ett skämt Att inte svensk och komma hit och ingen ser dig Jag svär, jag du är med mig
Jag lever, bror vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.
Vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.
Vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.