Det är väl dom jobb som inte har nånting Som sin kvinna och sin ring Som aldrig kunde hus som drömde om en bil Och jag tog på mig mina kläder där i Och vänner, det var vi utan land Det finns inget jävla vapen de kan i min hand man glömmer hur det doftar när man tappat sitt tal För de som tappat rösten och inte har val Det är de som inte har nån lust att mig ifred. Det finns människor, bror som jävel vill se Och ni bor på kvarter, svär jag lever för er Ni som vet hur det e' att se nåt mer än de smulorna som de slänger där i hörnan ja, jag svär på bror för de döda'n och jag vet att det krävs så mer vi e' dom som bara gud med
Men vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.
hopp och utan mat De som finner skydd De som inte har nån Ja man sina pengar, som man sårar sin familj Vi e' de som aldrig passar in Och är som gamla hundar lättare att blunda Ett vi vill runda måste mätta alla ungar Det är klart jag undrar varför mamman bär på Känner hennes smärta när hon genom gårdarna Jag känner tårarna, det känns som vi Vi emot vårt öde, men ingen förstod att Vi var på fel väg det en lång kamp Men när jag går för alltid håller jag min brors Jag vet hur det känns att sova på en Att inte ha en spänn jag svär man att det e' ett skämt Att vara svensk och komma hit och ingen ser dig Jag svär, jag du är med mig
Jag lever, bror vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.
Vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.
Vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever, vi lever.