Vem hade det här? Det ej ske En dag vår sfär Med mer än den med
Att steg vi om Men folkets teg kriget kom
Vi krälar som trälar, tog våra själar Vi blöder, som bröder, vi ser hur marken
Vi lever I makt och gudarna har övergivit oss Vi drivs utav desperationen, för trötta för att slåss Kampen att blotta livet tvingar oss intill vansinnets kant Hör skriet från en svartbränd vildmark, ropen ruinens brant
När vätebomberna Brann marken Tills fronten ej längre Då kom död
En ynka samling av Kvinnor och Kämpar framtiden än Mot kvarn
Vi krälar som trälar, kriget tog våra Vi blöder, som bröder, vi ser hur marken
Vi I evigt mörker onda krafter har belägrat våran tid Här är allt mänskligt liv förverkat här finns kamp och strid Den nukleära vinden sliter köttet från ännu en Här finns ingenting att be för ingen framtid inget
Vi krälar som trälar, kriget tog våra Vi blöder, som bröder, vi ser hur glöder
Vi lever I förtvivlans makt och har övergivit oss Vi drivs utav desperationen, snart för trötta för att för att blotta livet tvingar oss intill vansinnets kant Hör skriet från en vildmark, ropen från ruinens brant
Vi dväljs I evigt mörker onda har belägrat våran tid Här allt mänskligt liv förverkat här finns endast kamp och strid Den nukleära slitet köttet från ännu en kropp finns ingenting att be för ingen framtid inget hopp