Hör nu på, govänner, så ska jag er berätta vad en gjorde, det är nu längesen, men nog lever kvar i Smålands sköna dalar, Lönneberga, det var den gossens he,. Hujedamej, sånt han var, Ej tänkas kan, Och Emil var det han bar, Ja, hette han.
dej
Hör nu på, goävanner, så ska jag er berätta vad vår gjorde en dag i sköna maj. Upp i Katthults flaggsång han sin lille syster, stod sen lugnt og henne hänga där på svaj. Hujedamej, sånt han var, fast Ida var nöjd, ty ingen annan har på denne höjd.
dej
Nästa hyss han var när han i grönsakssoppan dök på huvet ner og sen satt där fast uti mor soppskål, ty hans öron var för stora, så det att fara till doktorn det med hast. Hujedamej, sånt han var, inte också ni, att den som blott en har vill ej ha i?
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej Hu-jeda-jeda-mej.
Viljen I sen så ska jag för er berätta vad vår gjorde en dag i körsbärsti'n. Det var då han la sej full, och blev också grisen, jojo, det var ett par sköna fyllesvin. Hujedamej, barn han var, men som stod redan nästa dag och det var att se.
Refr. dej Hu-jeda-jeda-mej.
Och sist, govänner, så kan jag för er berätta hur i trisseobda sin far han in. Stackars far krypa ut igenom gluggen Men blev fast och hang där, natten den bröt in. Hujedamej, sånt han var, Den som jag minns. Nog är illdåd mot en far det som finns.
Hör du på, govänner, inte kan jag ju hemska hyss som vår Emil tog sej för, men i snickarboden han sitta alla dagar, tänk på det, små barn, om ni denne hör. Hujedamej, sånt han var, i hele fanns ej nån så som Emil var och innan stans.
Refr.
I sen veta vem som visan diktat haver ? Det är pigan som uti lust och kval Tjänade Katthult uti ungar dagar, Ack, vem kan väl räkna de flydda tal ! Hujedamej, barn han var, Men nu så är han man Och vi i har Ej bättre än han.
Refr.