Hör nu på, govänner, så ska jag för er vad en gjorde, det är nu längesen, men nog minnet kvar i Smålands sköna dalar, Lönneberga, det var den gossens he,. Hujedamej, barn han var, Ej tänkas kan, Och Emil var det han bar, Ja, hette han.
dej
Hör nu på, goävanner, så ska jag er berätta vad Emil gjorde en dag i sköna maj. Upp i Katthults flaggsång hissa han sin syster, stod sen lugnt og såg henne hänga på svaj. Hujedamej, sånt han var, Ida var rätt nöjd, ty annan svävat har på höga höjd.
dej
Nästa hyss han gjorde var när han i dök på huvet ner og sen satt där stenhårt uti mor sins soppskål, ty hans öron var stora, så det att fara till doktorn det med hast. Hujedamej, barn han var, tror också ni, att den som blott en har vill ej ha i?
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej Hu-jeda-jeda-mej.
Viljen I sen höra så ska jag er berätta vad vår Emil en dag i körsbärsti'n. Det var då han la sej full, och blev också grisen, jojo, det var ett par sköna fyllesvin. Hujedamej, barn han var, men som stod Emil nästa dag och det var att se.
Refr. dej Hu-jeda-jeda-mej.
Och till sist, govänner, så kan jag er berätta hur i trisseobda sin far han in. Stackars far forsökte ut igenom gluggen Men blev fast och där, tills natten den bröt in. Hujedamej, sånt han var, Den som jag minns. Nog är illdåd mot en far det som finns.
Hör du på, govänner, kan jag ju berätta alla hemska hyss som Emil tog sej för, men i snickarboden fick han sitta dagar, tänk på det, små barn, om ni visa hör. Hujedamej, sånt han var, i hele fanns ej nån så som Emil var och ingen stans.
Refr.
I sen veta vem som visan diktat haver ? Det är pigan Lina som uti och kval Tjänade Katthult uti sina dagar, Ack, vem kan väl de flydda årens tal ! Hujedamej, barn han var, Men nu så är han man Och vi i har Ej karl än han.
Refr.