Luyện nghe bài hát Hujedamej, Sånt Barn Han Var!

Hör nu på, govänner, så ska jag för er
vad en gjorde, det är nu längesen,
men nog minnet kvar i Smålands sköna dalar,
Katthult Lönneberga, det var den he,.
Hujedamej, barn han var,
Ej värre kan,
Och var det namn han bar,
Ja, hette han.

dej

Hör nu på, goävanner, så ska jag er berätta
vad vår Emil en dag i sköna maj.
Upp i Katthults hissa han sin lille syster,
stod sen lugnt og såg henne där på svaj.
Hujedamej, sånt han var,
Ida var rätt nöjd,
ty annan svävat har
på höga höjd.

dej

Nästa han gjorde var när han i grönsakssoppan
på huvet ner og sen satt där stenhårt fast
uti mor sins soppskål, ty hans öron var stora,
så det blev att till doktorn det med hast.
Hujedamej, barn han var,
tror inte ni,
att den som blott en har
vill ej ha i?

Sing-dudel-dej-sing-dudel dej


Hu-jeda-jeda-mej.

Viljen I sen så ska jag för er berätta
vad vår Emil en dag i körsbärsti'n.
Det var då han la sej full, och blev också grisen,
jojo, det var allt ett par fyllesvin.
Hujedamej, barn han var,
men som
stod redan nästa dag
och det var att se.

Refr.
dej


Hu-jeda-jeda-mej.

Och till sist, govänner, så kan jag er berätta
hur i trisseobda sin far han in.
far forsökte krypa ut igenom gluggen
Men blev fast och hang där, natten den bröt in.
Hujedamej, barn han var,
Den som jag minns.
Nog är illdåd mot en far
det som finns.

Hör du på, govänner, kan jag ju berätta
alla hemska hyss som Emil tog sej för,
men i snickarboden fick han alla dagar,
tänk på det, små barn, om ni denne hör.
Hujedamej, sånt han var,
i hele fanns
ej nån så vild som var
och ingen stans.

Refr.

I sen veta vem som visan diktat haver ?
Det är Lina som uti lust och kval
Katthult uti sina ungar dagar,
Ack, vem kan väl räkna de flydda tal !
Hujedamej, barn han var,
Men nu så är han man
Och vi i har
Ej karl än han.

Refr.