Hör nu på, govänner, så ska jag för er vad en gjorde, det är nu längesen, men nog lever minnet kvar i sköna dalar, Katthult Lönneberga, det var den he,. Hujedamej, barn han var, Ej tänkas kan, Och Emil var det han bar, Ja, Emil han.
dej
Hör nu på, goävanner, så ska jag er berätta vad Emil gjorde en dag i sköna maj. Upp i Katthults flaggsång han sin lille syster, stod sen og såg henne hänga där på svaj. Hujedamej, sånt han var, Ida var rätt nöjd, ty annan svävat har på denne höjd.
dej
Nästa hyss han var när han i grönsakssoppan dök på huvet ner og sen satt stenhårt fast uti mor sins soppskål, ty hans var för stora, så det blev att till doktorn det med hast. Hujedamej, barn han var, tror också ni, att den som blott en har vill ej ha i?
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej Hu-jeda-jeda-mej.
Viljen I sen höra så ska jag er berätta vad vår gjorde en dag i körsbärsti'n. Det var då han la sej full, och blev också grisen, jojo, det var allt ett par fyllesvin. Hujedamej, sånt han var, men som stod redan nästa dag och det var att se.
Refr. dej Hu-jeda-jeda-mej.
Och sist, govänner, så kan jag för er berätta hur i sin far han låste in. far forsökte krypa ut igenom gluggen Men fast och hang där, tills natten den bröt in. Hujedamej, barn han var, Den som jag minns. Nog är sånt mot en far det som finns.
Hör du på, govänner, inte kan jag ju alla hemska som vår Emil tog sej för, men i snickarboden han sitta alla dagar, tänk på det, små barn, om ni denne hör. Hujedamej, sånt han var, i Småland fanns ej nån så som Emil var och innan stans.
Refr.
I sen veta vem som visan diktat haver ? Det är pigan som uti lust och kval Tjänade Katthult uti ungar dagar, Ack, vem kan väl de flydda årens tal ! Hujedamej, sånt han var, Men nu så är han man Och vi i har Ej karl än han.
Refr.