Luyện nghe bài hát Hujedamej, Sånt Barn Han Var!

Hör nu på, govänner, så ska jag er berätta
vad en gjorde, det är nu längesen,
men nog lever minnet kvar i sköna dalar,
Lönneberga, det var den gossens he,.
Hujedamej, sånt han var,
Ej värre kan,
Och var det namn han bar,
Ja, hette han.

dej

Hör nu på, goävanner, så ska jag för er
vad vår gjorde en dag i sköna maj.
Upp i Katthults flaggsång han sin lille syster,
stod sen lugnt og såg henne hänga på svaj.
Hujedamej, barn han var,
Ida var rätt nöjd,
ty annan svävat har
på denne höjd.

dej

Nästa hyss han gjorde var när han i
dök på huvet ner og sen satt där fast
uti mor sins soppskål, ty öron var för stora,
så det blev att till doktorn det med hast.
Hujedamej, barn han var,
inte också ni,
att den som blott en har
ej ha gossar i?

Refr: dej


Hu-jeda-jeda-mej.

Viljen I sen höra så ska jag er berätta
vad Emil gjorde en dag i körsbärsti'n.
Det var då han la sej full, och blev också grisen,
jojo, det var allt ett par fyllesvin.
Hujedamej, sånt han var,
men som
Emil redan nästa dag
och det var att se.

Refr.
dej


Hu-jeda-jeda-mej.

Och sist, govänner, så kan jag för er berätta
hur i trisseobda sin far han in.
Stackars far forsökte ut igenom gluggen
Men fast och hang där, tills natten den bröt in.
Hujedamej, barn han var,
Den som jag minns.
Nog är illdåd mot en far
det som finns.

Hör du på, govänner, kan jag ju berätta
alla hemska som vår Emil tog sej för,
men i snickarboden fick han alla dagar,
tänk på det, små barn, om ni visa hör.
Hujedamej, sånt han var,
i hele Småland
ej så vild som Emil var
och ingen stans.

Refr.

Viljen I sen veta vem som diktat haver ?
Det är pigan som uti lust och kval
Katthult uti sina ungar dagar,
Ack, vem kan väl de flydda årens tal !
Hujedamej, sånt han var,
Men nu så är han man
Och vi i har
Ej karl än han.

Refr.