Luyện nghe bài hát Flickan Och Kråkan

Jag häromdagen och läste min tidning
en dag som så förut.
O jag tänkte på alla dom drömmar man som
en efter en har slut

Då jag en bild av en flicka
med en kråka i famn
hon springer iväg genom
så fort som hon kan

Och hon springer med lockar
hon springer på ben
o hon bönar och ber och hon och tror
att det inte ska för sent

Flickan är liten och hennes hår är så
o hennes kind är så röd
kråkan är klumpig och svart
om en stund är den död

Men flickan, hon springer för
hos en skadskjuten i famn
hon springer mot och värme
det som är riktigt och sant

O hon springer med tindrande
hon på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som har sagt
att det liv är det aldrig för sent

O jag började i vånda och nöd
jag av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles och klart
att det var bilden av mig som jag

För mitt är en skadsjuten kråka
och jag är ett barn
som tror det finns som kan hjälpa mig än
som tror det nån som har svar

O jag springer med bultande
jag springer på ben
O jag bönar och ber, fast jag vet
att det redan är alldeles för