Luyện nghe bài hát Flickan Och Kråkan

Jag satt och läste min tidning
en dag som så förut.
O jag tänkte på alla dom man drömt som
en en har tatt slut

Då jag en bild av en flicka
med en kråka i famn
hon springer genom skogen
så fort som hon kan

Och hon med fladdrande lockar
hon springer på ben
o hon bönar och ber och hon och tror
att det inte ska vara för

Flickan är och hennes hår är så ljust
o hennes är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande
om en är den alldeles död

Men flickan, hon för livet
hos en skadskjuten fågel i
hon springer mot och värme
det som är riktigt och sant

O hon med tindrande ögon
hon på taniga ben
hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det för sent

O jag började i vånda och nöd
jag skakade av och skräck
för jag visste ju alldeles och klart
att det var bilden av mig som jag

För hopp är en skadsjuten kråka
och jag är ett springande
som tror det någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns som har svar

O jag springer med hjärta
jag springer på ben
O jag och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles sent