Luyện nghe bài hát Flickan Och Kråkan

Jag häromdagen och läste min tidning
en dag som så förut.
O jag på alla dom drömmar man drömt som
en en har tatt slut

Då såg jag en av en flicka
med en skadskjuten kråka i
hon iväg genom skogen
så som hon någonsin kan

Och hon springer med lockar
hon springer på ben
o hon bönar och ber och hon och tror
att det inte ska vara sent

Flickan är liten och hennes hår är så
o hennes är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande
om en är den alldeles död

Men flickan, hon springer livet
hos en skadskjuten fågel i
hon springer mot trygghet och
det som är riktigt och sant

O hon med tindrande ögon
hon springer på ben
för hon vet att det är sant, det som har sagt
att finns det liv är det för sent

O jag darra i vånda och nöd
jag skakade av och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och
att det var av mig som jag sett

För mitt är en skadsjuten kråka
och jag är ett barn
som det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har

O jag springer med bultande
jag på taniga ben
O jag bönar och ber, fast jag vet
att det redan är alldeles sent