Luyện nghe bài hát Fattig Bonddräng

Jag är fattig bonddräng, men jag ändå.
går och kommer, medan jag knogar på.
Harvar, och plöjer, mockar, gräver och bär.
Går bak mina oxar, visslar och svär.

Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar snus.
Och när lörda'n kommer, jag ta mig ett rus.
Sen, jag blitt livad vill jag tampas och slåss.
Vila hos en vill jag också, förstås.

Sen, så kommer sönda'n, och då vill präst,
att jag ska i kyrkan, men då jag mest.
Prästen kan sova hela måndagen men,
en fattig bonddräng, börjar knoget igen.

Så går hela veckan, alla och år.
Jag med min lie, och jag plöjer och sår.
Jag kör mina oxar och jag mitt hö.
Harvar, och trälar, och till sist ska jag dö.

Står där, fattig bonddräng Himmelens port.
Lite och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska supa, hålls med flickor och slåss.
Herren, Gud i Himlen, är missnöjd förstås.

Men, då säger Fattig bonddräng, kom hit.
Jag har sett din strävan och eviga slit.
Därför, bonddräng, är Du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, Du vara mig när.

Åh, jag, bonddräng står så still inför Gud.
Och sen klär han på mig den mest skrud.
Nu Du, Herren, är ditt arbete slut.
Nu Du, fattig bonddräng, nu Du vila ut.