Underklassmusik

[Intro: Olof Palme]
"De har höga inkomster, en bra slant undanstoppad,
de har intressanta och av status fyllda jobb,
en och annan dold löneförmån ingår säkert.
De bor i rymliga och välutrustade hus med grönområden,
trädgårdar och är genom bostadssegregationen
garanterade grannar av samma slag.
Dom kan unna sig semestrar i fritidshus,
båtar eller semesterresor till intressant resmål.
Deras barn går kanske just nu och ser fram emot
en sommar fylld av språkläger, seglingsturer,
ridning och allt vad det kan vara.
Och andra sidan har vi alla de människor
som lever med knappa ekonomiska marginaler de har
år efter år sätt sin köpkraft minska.
De bor kanske i hyreshus i väntan på nästa stora hyreshöjning,
de har inga fritidshus och båtar, och deras ekonomi tillåter inga
påkostade semestrar.
Deras barn får kanske tillbringa merparten av sommarlovet
med att dra runt på gårdarna mellan hyreshusen"

[Verse 1: Sebbe]
En ensamstående mamma med två lågavlönade jobb
Hennes son blir uppfostrad av programmen. Missförstådd
Det är mammas tårar nu som sörjer sonens död
Det är ett annat öde, pusha ladet (?)
Han som ingenting hade
Flippa, dribbla, sicksacka programmen
En illusion ackompanjerad utav västen och gun'en
Och hans granne, lillgrabben, iakttar allt ifrån sitt fönster
Duckar slag från sin fulla pappa vars själ är sönder
Lämnad och frånvarande, stämplad av jourhavande
Lillgrabb, följer nu programmens mönster
Preppa sin chans, naiv som fan
Trodde alla vann, och det är sant
Vissa dog och andra på kåken försvann
Och hans hjärna förtränga allt det mörka med brott
Han målar upp luftslott efter fucking luftslott
Dem säger hoppet är det sista som lämnar din kropp
Han kommer nå till toppen och begå samma misstag som oss

[Hook: Aleks]
Dem kallar dig för langare, dem ser dig som en kriminell
Sånt gör dig bara starkare, vägen till himlen kan va genom hell
Glöm aldrig: Det finns alltid en som hör dig!
Alltid en som ser sig, som alltid är med dig, aldrig själv!
För det han, med slips och portfölj som är kriminell

[Verse 2: Sebbe]
Den fjortonåriga flickan söker efter kärlek och självförtroende
Men smutsiga hjärtan här har gjort henne beroende
Hon sökte efter kärlek, med huvudet hon betalade
Till drogerna hon blev slav och begav sig med förlorare
Hon säljer sin kropp bland knark, självmord och skott
Det är permanent nitlott, tror du villorna hör
När det smattras i programmen och grabbarna dör?
Det här är underklassmusik för er som lämnats utanför
Och för privilegierade så blir det bara bättre
Dekorera sina kök och renovera toaletten
Ey, vad fan hände med den svenska modellen?
Egotripparnas tid det e individualism samhället
Och landet styrs av kamouflerade nyliberaler
Med sitt motherfucking silverbestick med dekaler
Inom filosofin det kallas moral luck
På ren svenska vi kan säga att de föddes med flax

[Hook]

[Verse 3]
Det här är underklassmusik, från botten utsatt
Bär ett gatuperspektiv, mot toppen helt black
Men jag skiter i, högavlönad av makten i programmen
Som finns i Jordbro, Tensta, Rinkeby
Där vänner förvandlas till fiende
Där vänner får para av polisen för att fucking sätta dit en
Ska jag hämnas dem gånger jag har blivit sviken
Här ute, praaa praaa, det är moralmatematiken
Gatan ser, gatan hör, dem pratar tills en annan bli klippt
Det är ingen här som ler, livet är en bitch
Ingen fucking lek mannen, djup gatu narcissism
Survival of the fittest a.k.a Darwinism
Klick-klack livsstil, det är vi-tänk och våldsdåd
Bara ännu en spelare som följer gatans kod
Det är en djungel, är du svag blir du fucking uppäten
Kartellen indoktrinerade i program-mentaliteten, mannen

[Hook]