lyrisk sång

du sover i granarnas dunkel ikväll
du vakar där skatorna skriar
du bor i en snårig förtrollad skog och går aldrig ut i det fria

låt häggarna vaja som linne i vind
och syrenerna regna i dungen
den är vacker din skog, men jag rövar dig bort
till ett slott där skalmejorna sjunger

din värld är en häxa på tusen år
det är din värld och den är du trogen
och du tror att en vackrare plats inte finns
än den dunkla förtrollade skogen

låt vara att himlen är mulen och mörk
och grälar med månen om natten
den är blåsig min värld, men jag rövar dig bort
till ett vindsrum med fönster mot vattnet

säg en dag, säg en tid då du följer mig bort
viska tyst, jag ska ändå första dig
och jag bär dig på armarna långt härifrån
dit där häxorna inte kan nå dig

och jag stjäl vad du vill om du vill att jag stjäl,
och jag ska aldrig ångra det brottet
lev lycklig med mig, i en koja inatt
om vi inte får husrum på slottet