Balladen Om 70

Pе Kеren nittonhundrasjuttioett, tog en kompis med mej en dag,
Vi skulle kolla in ett hÐ'ftigt band, som skulle va sе jÐ'vla bra.
Och efter ett par minuter, att bandet hade dragit igеng,
Ja, hela lokalen svÐ'ngde, och alla sjÑng med I deras sеng.
Ð-h, vilket drag, vilket underbart drag,
Ð-h, vilket drag, vilket helvetes drag,
Vilket drag,
Vilket underbart drag.
Och efter halva konserten tystades musiken ner,
Och en sеngare I'mÑrka solglasÑgon satte sig vid pianot ner.
Det var det bÐ'sta jag hÑrt, nÐ'are rÑsten genom mÑrkret skar,
Ja, hela kroppen skÐ'lvde jag kan inte sÐ'ga vad det var.
Jag ska fÑrsÑka fÑrklara I ord, men jag tror det mеste ses,
Men sеn musik finns inte I dag och kommer nog aldrig mer.
Ð-h, vilket drag, vilket underbart drag,
Ð-h, vilket drag, vilket helvetes drag,
Vilket drag,
Vilket underbart drag.
NÐ'are jag gick ifrеn lokalen var det en rÑst I mitt hjÐ'rta som sa,
Den dÐ'are sеngaren med det storburriga hеret kunde lika gÐ'rna va jag.
Och nÐ'are jag nu stеare pе scenen, sе minns jag varje gеng,
NÐ'are sеngarn med den spruckna rÑsten sjÑng: "When my minds gone"
Ð-h, vilket drag, vilket underbart drag,
Ð-h, vilket drag, vilket helvetes drag,
Ð-h, vilket drag, vilket underbart drag,
Ð-h, vilket drag, vilket helvetes drag,
Vilket drag,
Vilket underbart drag.