Andas

Jag önskar att pengar kunde köpa mer, här står jag med en sextusenkronorsjacka och en ny garderob, hur gött är det?
De borde sett mina fel, ja så lätt att flyga upp men jävligt svårt att komma ner.
Jag är lite vis men lite tid. Mamma sa att jag var fri men har aldrig känt mig lika inlåst inuti.
Jag lever livet jävligt dåligt utan han. Jag vill att vi två ska veckla ut varandra.
Jag är så trött på att känna kyla. Hjälp mig.
Jag står och ylar "välj mig!".
Jag håller mig kvar för livet, det känns så tungt just nu och behöva ta det där klivet, var står det skrivet?
Att alla de sakerna jag tagit för givet skulle ta slut nu. Lämna mig strandad var har jag hamnat?
Jag borde stannat kvar där jag trivs, kan låta självklart men att följa hjärtat har sitt pris.
Om jag inte har min stad var är basen då? Längtar efter mycket men jag har det bra ändå. UÅ (umeå). Andas, jag borde blunda, jag borde minnas att jag gjort vad jag kunnat.

Bara andas, in och ut.
Lugnt nu, hitta centrum från början till slut.
Bara andas, in och ut.
Lugnt nu, hitta centrum från början till slut.

Jag vaknade upp i en säng långt ifrån min egen.
Kände inte igen hon som mötte mig i spegeln.
Fick äta medicin, de sa att så var regeln.
Mot min egen vilja fick jag sitta bakom regeln (ryggen?).
Långt ifrån allt som var tryggt. Raserades allt som jag byggt.
Vännerna som hälsa på hade så svårt att förstå;
att i min värld kunde jag flyga högt över bergen, äta luften och måla den i alla färger.
Jag ville vandra runt i skogen, leta efter ljuset långt ifrån staden och livet i bruset.
Men det var jag som hade fel, vilken jävla skam.
Vän efter vän, ja vännerna försvann.
Tack för att du hälsade på!
Även om du valde att gå, jag har hört att det kan bli så.
Men jag kommer igen, jag ska över alla hinder.
Med ???, men ett hjärta som brinner.
För i mörkret av min musik som jag ger till min publik.
Sjunger mig sakta tillbaks mot mitt centrum.

Bara andas, in och ut.
Lungt nu, hitta centrum från början till slut.
Bara andas, in och ut.
Lungt nu, hitta centrum från början till slut.

Jag lämnade det jag var och det jag skulle bli.
Nu är jag rädd för att min son växer upp och frågar;
"Mamma, hur kunde ni?"
Skulle springa om jag bara visste var. Jag är så trött och mina ord har en bitter smak.
Längst ner i bubblan där ligger jag. Rinner av. Andas genom små små hål & lungorna brister snart.
Vad finns på andra sidan, kan du peka ut?
Kan vi leka mamma pappa barn? Kan vi leka gud?
Kan vi styra upp ett liv som till synes verkar fungera bra?
Kan vi öppna upp för annars drunknar jag.
Vaknar upp med han på bröstkorgen, träffade han igår när jag var full på Möllebången. (?)
Du vet sån ångest, han var fin och jag var själv.
Han skjutsade mig, det var på cykel, hela vägen hem.
Hans säng är mjuk, stänger ögonen och hoppas att han ska smeka mig så jag får glömma, och bara somna snabbt.

Bara andas, in och ut.
Lungt nu, hitta centrum från början till slut.
Bara andas, in och ut.
Lungt nu, hitta centrum från början till slut.
Bara andas.
Sakta andas.
(sakta andas).